Hur man ansöker om asyl i Finland

Som i alla andra utvecklade länder har Finland väletablerade mekanismer för internationellt skydd. Den som utsätts för hot om illegal förföljelse har rätt att begära humanitär status från finländarna. Med hänsyn till särdragen i lagstiftningen i detta nordeuropeiska land omfattar internationellt skydd asyl, flyktingstatus och till och med politisk asyl i Finland. Vem har rätt att kräva humanitärt skydd, hur får man det och vad ger det i efterhand?

Till vem Finland ger internationellt skydd

Den som bestämmer sig för att flytta till ett annat land är en potentiell invandrare. Immigration är ett informerat och frivilligt drag. En av de mest lämpade för invandrare från rysktalande länder är Nordeuropeiska Finland. Den lokala migrationslagstiftningen ger många anledningar till att ta emot utlänningar, och finländarna själva lockar aktivt invandrare från utlandet.

Ett av skälen är beviljandet av internationellt skydd och följaktligen asyl. Kanske är detta inte det mest korrekta sättet, eftersom själva skyddsbegreppet förutsätter att det finns något slags hot i förhållande till sin sökande. Men samtidigt har asyl ett antal fördelar, eftersom det ger rätt till boende, mat, tak över huvudet och till och med en liten mängd materiell hjälp. Vi kommer att prata om de asylsökandes rättigheter lite senare, medan vi uppehåller oss vid villkoren.

Så, i enlighet med bestämmelserna i kapitel 6 i lag nr 301/2004 av den 30 april 2004 "Om utlänningar" (Ulkomaalaislaki, nedan - lag nr 301/204), tillhandahålls internationellt skydd på finskt territorium i flera former, Inklusive:

1. Asyl i Finland (Turvapaikka Suomessa).
2. Ytterligare skydd (Toissijainen suojelu).
3. Mottagande och fördelning av UNHCR-flyktingar efter kvot (Pakolaiskiintiö).

Asyl i Finland

Asyl (Turvapaikka) är den huvudsakliga formen av internationellt skydd som tillämpas enligt 87 § i lag nr 301/2004. Det beviljas i kraft av FN:s flyktingkonvention.

Personer som ansöker om asyl på grund av ett berättigat hot om förföljelse inom det land där de bor, om hotet uppstår på grund av ras, religiös, nationell, språklig eller till exempel politisk fientlighet, har rätt till humanitär status . En viktig förutsättning för detta är bristen på skydd från staten med nationalitet.

Skälen för att erkänna hotet om förföljelse som verkligt, enligt 87a § i lagen, kan vara fakta som till sin natur allvarligt kränker mänskliga rättigheter, inklusive:

• fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp mot en asylsökande;
• tillämpning av åtgärder för administrativt eller annat rättsligt tvång, inklusive av brottsbekämpande myndigheter, om dessa åtgärder diskriminerar sökanden eller är diskriminerande i princip;
• diskriminerande trakasserier eller straff;
• fråntagande av rätten att överklaga beslut av statliga organ, som leder till diskriminerande straff;
• åtal för samvetsvägran mot militärtjänstgöring i pågående konflikter där icke-politiska brott kan begås;

Förföljelsens karaktär spelar en viktig roll, vilket beskrivs i avsnitt 87b i lag nr 301/2004:

• förföljelse av härkomst är förföljelse orsakad av hudfärg, nationalitet, etnicitet;
• religiös förföljelse definieras som förföljelse baserad på teistiska, icke-teistiska eller ateistiska övertygelser, religiösa utövningar, handlingar, uttryck för en synvinkel, gruppbeteende och efterlevnad av religiösa regler;
• förföljelser som har uppstått på grundval av medborgarskap, dess frånvaro, bipatrism, på grundval av kulturella, etniska eller språkliga band anses vara civila;
• Politisk förföljelse är förföljelse för åsikter, tankar och övertygelser, kritik av potentiella förföljare och deras metoder.

Vid bedömningen av ovanstående fakta och om den sökande känt sig hot om förföljelse spelar det ingen roll om den sökande verkligen har egenskaper som är föremål för förföljelse (dvs. bekänner sig till en förföljd religion, talar ett förföljt språk eller försvarar en specifik politisk ståndpunkt), om förföljelse förekommer.

Ytterligare skydd

En sekundär typ av humanitär status är subsidiärt skydd (Toissijainen suojelu). Enligt 88 § i lag nr 301/2004 kan det beviljas utlänningar som inte har skäl att bevilja asyl, men om de återvänder till sitt permanenta uppehållsland riskerar de att utsättas för allvarlig fara. Till exempel, om de hotas av:

• dödsstraffet;
• omänskligt eller värdigt innehåll, former av straff eller tortyr;
• risken för godtyckligt våld i samband med att en internationell eller intern konflikt äger rum på territoriet.

Vidarebosättning av flyktingar på kvotbasis

Den tredje typen av skydd är flyktingkvoter (Pakolaiskiintiö). Enligt 90 § i lagen tar Finland emot UNHCR-flyktingar och andra utlänningar som behöver internationellt skydd för vidarebosättning på dess territorium. Antalet flyktingar som finländarna är redo att ta emot bestäms årligen, beroende på budgetmöjligheterna. Till exempel, för 2021, godkände det lokala inrikesministeriet en kvot på 750 personer från Syrien och Kongo.

Många webbpublikationer sprider information om att det är möjligt att få politisk asyl även i Finland. I själva verket är detta felaktig information: som sådan föreskriver inte den finska lagstiftningen politisk asyl.

Men, som vi redan har antytt ovan, kan en av anledningarna till att bevilja asyl vara politisk förföljelse och förtryck.

Rättigheter och skyldigheter för asylsökande

Villkoren för att ta emot flyktingar och asylsökande i Finland skiljer sig inte så mycket från andra länders. Statusen för mottagaren av internationellt skydd gör att du kan åtnjuta de maximala förmåner som krävs för ett normalt boende i landet.

Således har asylsökande som accepteras av finländare rätt att:

• objektivt övervägande av deras tillämpning, tillhandahållande av nödvändig juridisk hjälp och en tolk;
• bosättning i Finland tills ett slutgiltigt beslut fattas, tillhandahållande av bostad;
• fri rörlighet inom Schengenområdet på grundval av ett uppehållstillstånd / permanent uppehållstillstånd;
• ta emot materiell hjälp, medel för mat;
• fri anställning utan tillstånd osv.

Utöver rättigheterna åläggs den som ansöker om internationellt skydd en rad skyldigheter. Inklusive de:

• inte har rätt att resa till ursprungslandet, annars kommer den humanitära statusen att upphävas;
• är skyldiga att följa finsk lag;
• måste vara registrerade på förläggningen, även om de bor i privat boende;
• ska bo i den kommun som de anvisats till osv.

Asylförfarande i Finland

För att få flyktingstatus i Finland måste en sökande genomgå ett standardförfarande. Vi uppmärksammar viktiga punkter som en potentiell sökande bör komma ihåg:

• En asylansökan kan inte lämnas in av en utlänning från utlandet (till exempel genom ambassaden eller via e-post), för detta måste han infinna sig på territoriet eller åtminstone vid gränsen till Finland.
• Den andra viktiga punkten är hur Lublinavtalet fungerar. Enligt dess normer ska frågan om beviljande övervägas av det EU-land där den som ansöker om humanitär status först reste in.Det vill säga, för att frågan ska kunna prövas i Finland måste landet vara det första av de EU-länder som utlänningen rest till.
• Ansökan om humanitär status ska lämnas in omedelbart efter inresan i landet. Undantag är fall då grunden för att få asyl uppstod redan vid vistelsen i Finland eller då det fanns mer vägande skäl för en senare ansökan.
• Vid prövningen av en ansökan beaktas inte bara det land från vilket emigrationen genomförs, utan även det land från vilket den sökande faktiskt kom. Så om det tredje land som sökanden anlände från till Finland av finländarna anses vara säkert, anses det ha kunnat ansöka om internationellt skydd där, därför kan detta bli ett skäl för avslag.

Nu är det dags att överväga förfarandet för att erhålla internationellt skydd. Reglerna för bestämmelsen stadgas av bestämmelserna i 94-104 §§ i lag nr 301/2004.

Enligt dem inkluderar förfarandet för en potentiell sökande:

1. Anländer till Finland och underrättar de behöriga myndigheterna om din avsikt att ansöka om asyl. Som en påminnelse måste de meddelas så snart som möjligt efter ankomsten till Finland. Detta kan göras antingen omedelbart när du korsar gränsen - genom att uttrycka din önskan till gränsvakterna, eller efter att ha anlänt till destinationen - på den lokala polisstationen.
2. Inlämning av biometriska uppgifter. Vid mottagandet av en anmälan om avsikt att söka asyl måste gränstjänstemän eller poliser omedelbart registrera den sökande. De ska samla in all relevant information om honom, ta fingeravtryck, signaturprover och fotografera honom samt utföra kontroller i SIS-systemet.
3. Boende i receptionen. Efter registreringen placeras sökande på en mottagningscentral. Om ansökan lämnas in av hela familjen kan den bo i ett separat rum på mottagningscentralen. Familjen kommer inte nödvändigtvis att vara i det permanent: det är möjligt att flytta till ett annat centrum eller bo i privata bostäder, om den sökande har råd.
4. Klarar en intervju. Efter att ha behandlat begäran kommer migrationstjänsten (Maahanmuuttoviraston vastuulle) självständigt att fastställa datumet för intervjun och informera sökanden om det via mottagningscentret, genom att skicka lämplig inbjudan. På den kommer en asylsökande i närvaro av en tolk (och vid behov en advokat) att svara på frågor om sin situation, förklara skälen för att lämna in en ansökan, prata om förföljelse och hot i sitt hemland och bekräfta de angivna fakta med dokument. Om det inte finns några skriftliga bevis är muntlig presentation av fakta tillåten. Enligt 97a § i lagen sker hela intervjuprocessen under ljud- och bildupptagning och själva samtalet spelas in i ett protokoll. En kopia av den lämnas därefter vidare till sökanden.
5. Väntar på ett beslut. Tiden för att behandla en begäran och fatta beslut är individuell i varje ärende. En preliminär uppskattning av granskningsperioden kommer att tillkännages vid själva intervjun, men med stor sannolikhet kan denna period vara försenad. Du kan använda denna tjänst för en preliminär beräkning av granskningstiden. I väntan på beslutet kan den sökande bo på förläggningen.
6. Att få en lösning. När migrationsmyndigheten fattar ett slutgiltigt beslut kommer den sökande att vara säker på att få information om det på sitt modersmål eller ett språk han förstår. Vid positivt beslut får den sökande flyktingstatus (eller subsidiärt skyddsmottagare) som gäller i 4 år med möjlighet till förlängning.

Varför kan de vägra

Asyl kan vägras. Lagen tillåter migrationsmyndigheter att vägra sökande som:

• är skäligen misstänkta för brott mot freden och mänskligheten eller krigsförbrytelser;
• misstänks för våldsbrott av icke-politisk karaktär, erkända av finsk straffrätt, om de begåtts innan de erhöll humanitär status;
• fångad i handlingar som strider mot FN:s handlingar och principer;
• lämnat falsk information, lämnat in förfalskade dokument;
• kom från ett säkert ursprungsland eller ett säkert tredjeland.

Lagen tillåter sökande att överklaga till förvaltningsdomstolen på sin hemort inom 14 dagar efter att de mottagit avslaget. Vid ett negativt beslut av domstolen är det tillåtet att väcka kassation till Högsta förvaltningsdomstolen. Om han också vägrar, är utlänningen skyldig att lämna Finland.

När sökanden inte har medel att lämna landet har han rätt att be om hjälp för detta ändamål. I det här fallet kommer staten att finansiera avresan.

Sökandens behörighet till anställning

För ryssar som söker asyl i Finland finns möjlighet till anställning utan ytterligare tillstånd, även innan migrationsmyndigheten fattar beslut i ärendet. Möjligheten att få betalt arbete uppstår för den sökande:

• tre månader efter inlämnandet av ansökan, om den som ansöker om humanitär status har lämnat in originalhandlingar som styrker sin identitet;
• sex månader efter inlämnandet av ansökan, om sådana handlingar inte har lämnats in.

Om den sökande lyckats få en fast anställning har han rätt att ansöka om uppehållstillstånd på grund av anställning, även om det inte är nödvändigt om han har flyktingstatus.

Arbetsgivaren är dock skyldig att med jämna mellanrum kontrollera om arbetstagaren har rätt till anställning, vilket ger status som flykting eller asylsökande. Om denna status upphör eller ett negativt beslut fattades och flyktingstatus inte beviljas, är migranten skyldig att meddela sin arbetsgivare. Den preliminära rätten till arbete gäller tills slutligt beslut fattas, inklusive genom överklagande och kassation. En permanent rättighet gäller under hela asylperioden.

Boende i mottagningscentraler

Omedelbart efter registreringen av personer som asylsökande, i enlighet med art. 16 i lag 746/2011 flyttar de till mottagningscenter för flyktingar. Boendevillkoren kommer med nödvändighet att ta hänsyn till den sökandes kön, ålder och andra egenskaper. Om hela familjen ber om skydd kan de få plats i ett bygdegård.

Som regel, redan innan intervjun, inkvarteras sökande i en så kallad transitcentral. Efter att de sökande i regel överförs de till en permanent förläggning, redan innan beslut fattas.

Lagstiftningen tillåter potentiella flyktingar att bo i privat boende, till exempel hos släktingar eller i en hyreslägenhet, men de måste fortfarande vara registrerade på en mottagningscentral.

Flyktinglägret tillåter de som behöver skydd att få nödvändig social hjälp, inklusive:

• nödvändig medicinsk vård;
• psykologisk eller juridisk hjälp;
• konstant mat eller förmågan att laga din egen mat;
• hushållstjänster, i synnerhet användning av badrum, tvättstugor;
• översättartjänster;
• utbildnings- och yrkesvägledning och så vidare.

Månadsbetalning

Utöver boende och välfärdsstöd kan asylsökande även ansöka om ekonomiskt bistånd avsett ”för grundläggande behov”. Det utfärdas i form av ett så kallat kontantkvitto eller överförs till ett kontantkort.

Biståndsbeloppet kommer att bero på ålder, familjesammansättning, annan inkomst eller anställning. Observera att bidraget inte beviljas automatiskt, det beviljas efter ansökan från en person som hålls på en förläggning. Minderåriga får också kontanter för grundläggande behov, men deras förmåner är betydligt lägre.

Tabellen nedan hjälper dig att förstå storleken på förmånen som gäller under 2021.

Inga måltider i receptionen	Med måltider i receptionen
Mamma eller ensamstående pappa	312,23 €	91,52 euro
Familj med barn	199,18 €	59,21 €
Vuxna	263,78 €	75,36 euro
Barn under 16 år	*	26,92 €
Barn 16-17 år	*	48,44 €

Om familjemedlemmar har särskilda behov är de berättigade till ytterligare ekonomiskt bistånd. Varje fall bedöms i alla fall individuellt.

Familjeåterförening för flyktingar

Efter att ha officiellt erhållit flyktingstatus, och därmed fått uppehållstillstånd i Finland, har en utlänning rätt att återförenas med sin familj. Den som för närvarande bor på finskt territorium får status som "familjefadder" (perheenkokoajaksi), och hans familjemedlemmar har rätt att flytta till Finland.

För att göra detta behöver de ett uppehållstillstånd baserat på familjeband (oleskelulupaa perhesuhteen perusteella). Utan uppehållstillstånd kan familjemedlemmar utanför EU endast besöka Finland i upp till 90 dagar, men för detta måste de skaffa visum för att besöka dem.

Följande personer har rätt till familjeuppehållstillstånd:

• make eller registrerad partner, om de har varit gifta (partnerskap) i två år eller har ett gemensamt barn;
• minderåriga och ogifta barn till en flykting, eller föräldrar/vårdnadshavare till barnet, om ett sådant minderårigt barn befinner sig på finskt territorium;
• eventuella anhöriga om de är helt beroende av en familjemedlem som bor i Finland.

Det är familjefadderns ansvar att se till att nödvändiga medel finns tillgängliga för att stödja den återförenade familjen.

Permanent uppehållstillstånd och medborgarskap för flyktingar

När en utlänning får flyktingstatus av de finska myndigheterna får han automatiskt ett långvarigt uppehållstillstånd som gäller under den humanitära statusen.

Efter 4-årsperiodens utgång, om vistelsen på finskt territorium har varit oavbruten, enligt 56 § i lag nr 301/2004, har migranten rätt att ansöka om permanent uppehållstillstånd. Observera att detta är den allmänna perioden som krävs för att få permanent uppehållstillstånd - det finns andra sätt att invandra, genom vilka du också kan få ett permanent tillstånd.

Efter att ha bott i landet i minst 5 år, förvärvar en utlänning rätten att ansöka om medborgarskap. Det är anmärkningsvärt att nedräkningen av denna period börjar från det datum då en asylansökan lämnas in.

För att få ett finskt pass måste sökanden vara vuxen, odömd, utan inreseförbud, ha nödvändiga språkkunskaper och ha en tillräcklig inkomst.

Slutsats

Med tanke på allt ovanstående vill vi återigen uppmärksamma läsarna på huvudpunkterna:

• Finland har tre typer av internationellt skydd: asyl, subsidiärt skydd och UNHCR:s flyktingkvoter;
• som sådan finns det ingen politisk asyl i landet, men en av grunderna för att bevilja allmän asyl är förföljelse av politiska skäl;
• du kan endast lämna in en asylansökan från Finlands territorium, skicka den via ambassaden, via e-post eller på annat sätt;
• flyktingstatus i landet ger många fördelar: rätten att bo, bostad i en förläggning, socialbidrag och till och med förmåner;
• Flyktingen får automatiskt ett uppehållstillstånd med rätt att arbeta, enligt vilket han kan få permanent uppehållstillstånd och bjuda in anhöriga till landet för familjeåterförening.